Ja kan ju berätta att jag jobbar på bageri och kämpar mot alltför radikal fetma.
Igår trodde jag taket läckte för något droppade i min panna när jag skulle packa limpor.
Torkade pannan och upptäckte att det var en klick kaksmet, C stod tre meter bort bakom en massa plåtvagnar
och fyllde i torrkaksformar lite för vilt. Om ja sku känn dom bättre å int va lika tyst å sådär sku ja ha skratta högt
men det blev inombords. Jag trivs men varje morgon är en pina.
The American Dream is in my heart och till hösten uppfylls och krossas den.
Valet är svårt eftersom hösten känns som min enda chans att upptäcka hela kontinenten.
Men så är det ju inte så ja borde bara välja. Pittsburgh.
Mitt hjärta bultar och brinner och studsar för så mycket. Måste bara komma över mig själv.
Oj Jesus vilka planer du har för mitt liv. Jag tänker tro. Jag tänker gå. Jag tänker leva.
Hello Hurricane, Eastern Hymns for Western Shores, Vice Verses och en till är också något att se fram emot.


Blåsippor är de finaste.