Bilden är inte relaterad till texten
Punktering på min cykel känns just nu som ett av de onödigaste som kunde hända. Transparent glassplitter på en isig cykelbana ställde till det. Och jag är inte så snabb att fixa det heller som jag trodde. Köpte ett repareringskit, och tänkte att paret säkert har en cykelpump. Men icke, inte ens en granne som jag plingade på hos i min desperation. Och det känns för långt att gå in till stan och köpa en. Så idag gick jag till Hagahov. Tog en halvtimme per väg. Ganska uppfriskande, så det kan hända att min cykel lämnar punkterad en stund bara så att jag tvingas röra på mig lite mera.
Sitter och funderar på sommarjobbsalternativ/ny praktikplatsalternativ. Har någon något tips? Känner mig så ensidig i mina alternativ, kök/vård. Fortfarande onödigt att vara där, och börjar få panik över hur jag i hela fridens namn skall kunna skriva en tiosidig rapport om vad jag har lärt mig under min tid där. Så jag hoppas innerligt att det skulle råka vara möjligt att få en plats någon annanstans. Just nu skulle jag kunna tacka ja till nästan vad som helst. Förutom rättspsyk, jag vill ju inte behöva frukta för livet heller. Vilket påminner mig om en historia om utspelade sig för några år sen på min praktikplats. En man som tidigare suttit på rättspsyk blev till sist placerad på boendet istället. Men han betedde sig seriöst livsfarligt för personal och sig själv, då han hade perioder då han inte ville ta medicin. För att personalen skulle kunna känna sig säkrare fick de en stege som de skulle använda för att rymma över taket i innergården ifall situationen krävde det. Jag skulle ha sagt upp mig direkt. Tur att det lugnat ner sig lite i alla fall.
En helg
Igår var det Kulturnatt här i Växjö. Kanske inte så välgenomtänkt att ha en sån sak i januari när det är som kallast att strosa omkring utomhus. Jag for tillsammans med paret till Utvandrarnas hus där kinesiska studeranden hade olika aktiviteter och uppvisningar för att fira det kinesiska nyåret. Paret for hem efteråt, medan jag gick vidare till biblioteket där två tanter stod och sjöng gamla schlagerdängor ackompanjerade av en CD-skiva. Ganska många stod och lyssnade, faktiskt. (Med dessa som bakgrundsmusik läste jag en artikel om Finlands klåpighet att sänka alkoholskatten med ca 30 % år 2004. En statistiker informerade att om detta sker, så kommer mellan 500 och 700 personer fler per år dö pga alkohol. Året efter beslutet dog 600 personer fler. Right on.)
Kvällens nästa etapp var Kafé de Luxe var Hans Appelqvist(?) skulle spela. Tjohoo. Hittade ett shack utbytesstuderanden som jag hängde med en stund. Så det blev nog en bra afton.
I fredags var jag på FÄST, Ulriksbergskyrkans ungdomssamling. Jag tänkte att antingen så kan det bli ett ställe att hänga på, eller så får det bli ett studiebesök. Det blev nog ett typ ett studiebesök, ungdomspastorn var den enda som var äldre än mig, alla andra var i gymnasiet eller högstadiet. Men jag hade rätt kul ändå, vi spelade lite spel och sånt.
Överlag är jag inte så brydd i hur det estetiskt ser ut i mitt rum. Jag skulle önska att jag var mera brydd och engagerad ibland, men jag är inte så bra på det bara. Men en sak måsta jag åtgärda, jag drog ju skam över hela jag vet inte vad. Så jag köpte en ny gardin på rea för 50 spänn.
Före:
Efter:
You get what I'm saying.
Dagarna som går
Okej, så min blogg har fått lite fnatt och ändrade inställningar tycks träda i kraft först några dagar efter att de har ändrats.
Nåväl, jag må vara lite trög med att berätta hur mitt liv framflyter. För att vara helt ärlig, så kan jag säga att jag är på säsong 3 i The vampire Diaries, som är den bästa serien jag har sett på länge. Jag trodde aldrig att jag skulle fastna för något sådant, men tydligen så gick det. Jag har ju i alla fall tid här.
På boendet så ser tillvaron ungefär likadan ut. Några små framsteg har skett, jag har varit med en klient till butiken och lite andra aktiviteter(utspritt på en veckas tid, dock), och imorgon skall jag gå med en annan klient upp till den andra avdelningen för att pyssla, där ordnas en aktivitet varje dag för klinterna som våra klineter också får delta i, vilket de sällan har lust för. Där är dom lite galnare och har inte samma sjukdomsinsikt som på min avdelning.
Jag har också fixat så att jag får fara på ett studiebesök till Familjehuset, min drömpraktikplats som jag hade hoppats på, men inte fick, eftersom det samtidigt är 50 socionomstuderande, varav en placerad där, från LNU på praktik runt omkring här.
I söndags var jag på min andra gudstjänst till Ulriksbergskyrkan. De har ett lite annat stuk där. Jag hann bli lite fundersam om de inte skulle ha någon lovsång, men det hade de först efter predikan. Som sagt. Folk är nog väldigt trevliga och välkomnande, samtidigt som jag nog upplever att det är svårt att ta sig in i ett sammanhang däe folk redan känner varandra väldigt bra. Men det är väl bara en bra erfarenhet att få uppleva det. Lite ombytta roller.
Det har faktiskt blivit lite kallare här, så nu har vi relativt mycket snö och minusgrader. Men det slog mig att det verkligen är tråkigt att vara i en stad på vintern, utan skidor, skrinnskor, öppna fält, och Mamma och Frida som sällskap mitt i allt det. Då är vintern nästan bara störande, för då kan den inte upplevas så som den ska.
Problem
Blir tokig på min blogg! Sku vila ändra om designen som jag har på den, och hur jag än försöker, genom att bara välja en ny design som redan färdigt finns, så ändras den inte. Förutom vissa små detaljer, som bara blir helt otroligt störande. Vet någon nånting om detta? Byter snart blogg om jag inte får det att funka..
Lördag
Skönt med helg. Jag har ju kvällarna helt fria hela veckan, men jag är verkligen ingen morgon människa, så det är skönt med lite sovmorgon, då jag vanligtvis stiger upp vid sju. Jag har försökt få lite ordning på sömnrutinen sådär annars, så jag brukar gå och lägga mig lite före elva, men är ändå jättetrött när jag skall stiga upp. Det har väl lite med årstiden att göra också förmodar jag. Dagens lunch blev tomatsoppa, superenkelt, billigt och hur gott som helst.Allt jag lagar här blir nog i enklaste laget.
Hagahov
Det tycks inte bli så mycket bättre på boendet. Det är nästan fullständigt händelselöst och det finns nästan ingenting att göra. Dagarna handlar mest om de tre olika måltiderna som serveras medan jag är där. Annars så handlar det mest om tidsfördriv, småprata, läsa en bok, se på Grey's Anatomy kl 10 och Seventh Heaven kl 11, sedan efter eftermiddagskaffet ser vi på MC-paramedics. Men jag är ändå glad över att jag inte är på en plats som vistas i andra diket. Hoppeligen så blir det småningom bättre.
Tankar
Idag tänkte jag tre tankar. Ena är lite väl onödig att skriva här. Och kanske den andra också. Men man får fråga om man vill. Den tredje handlade om att bli vuxen, och hur ens relation till sina föräldrar ändras i och med det. Jag konstaterade att det är intressant. Det satt jag och tänkte på i bibliotekets café som vackert heter Café å Läs. Där satt också en grupp pensionärer ( en av dom konstaterade högt att ålderspensionär, det är ju jag). Jag satt också och läste en bok. Det kan bli rätt mycket egentid på rummet när man inte kan hälsa på bekanta hit och dit, och då är det mycket mera trevligt att variera sig och läsa en bok på ett café, så man inte börjar känna sig alltför enstörig och sunkig. Det tror jag att jag skall börja göra. Det finns ju en hel del nya ställen att prova på här.
En bok som rekommenderas här och var som jag tänkte är värd ett försök.
Dag två.
Idag var jag första gången till min praktikplats. Min kontaktlärare var snäll nog att komma med mig dit. Jag träffade personalen och vi gick igenom lite praktiska saker. De sa att arbetet handlar mycket om matlagning, vilket jag inte har något emot. Det konstaterades också att mentalsjukhusen avvecklades för längesen i Sverige, vilket jag inte hade en aning om. Vi hade bara ett kort möte och bestämde att jag börjar kl 8 imorgon.
En sak jag inte hade tänkt på är att jag hamnar att starta från ruta ett med matgrejjer och sånt. Jag är så van att ha ett grundlager hemma, som måste kompletteras nu och då. Men nu måste jag köpa allt jag kommer att behöva, som salt. När köper man annars salt? Salt tar ju aldrig slut annars. Idag var jag via polisstationen för att se om de slumpar bort upphittade cyklar, men tanten log åt mig och sa att sånt har de inte sysslat med på lääänge. Så då for jag till cykelaffären för att se om där fanns en billig en, och det gjorde det. 600 spänn. Deal. Ganska antik, men den ränner bra. Jag tänkte att det blir både mer ekonomiskt och smidigare att ha en cykel än att ta bussen, då ett månadskort kostar 480 kr, vilket sammanlagt skulle ha kostat mig ca 1500 kr. Det är bara 2,5 km till praktikplatsen och 1,5 km in till centrum, så det skulle dessutom ha känts dumt att ta bussen för såna korta avstånd. Det är dock lite knepigt att veta hur man skall cykla här, fastän det nog är skyltat och markerat var cyklister hör hemma, så är jag ju ovan med att det skall vara så noga och ordentligt var man cyklar.
I morse gjorde jag den upptäckten att paret inte har någon kaffekokare. Jag kände paniken stiga, och tänkte hur jag skall överleva antingen helt utan, eller på snabbkaffe i 3 månader. Jag bestämde mig därför att direkt bege mig på en tur in till staden för att söka efter en förmånlig och liten kaffepress. 99 spänn. Det var det väl nog värt. Pengar går åt som smör när man bor i ett annat land. Men som tur är fick jag mitt stipendium igår, så jag klarar mig hoppeligen.
Kaffepressen och Strepsils som jag inte riktigt tror på, men jag börjar bli desperat på mina halsbaciller inte vill ge sig.
Jag undrar om jag borde starta en ny blogg, folk brukar ju göra så när de haft paus en tid, men här finns ju ganska mycket av mitt liv samlat så om man är intresserad av att få en inblick i hur jag var för 4 år sedan är det bara att klicka sig fram.
För några timmar sen anlände mitt tåg till Växjö. Växjö är i samma storleksklass som Vasa, och känns mindre, då alla hus är så låga. Jag har kommit hit för att göra min praktik här och för att det ibland är bra att tänja på sin bekvämlighet. Så vi får se, det kommer att bli väldigt intressant. Jag skall jobba på ett gruppboende för mentalsjuka ( mer om det när jag faktiskt vet vad det innebär), samtidigt som jag är inneboende hos ett 30-årigt, gravidt par. Känslan hittills är hur kunde jag överhuvudtaget komma på tanken att lämna trygga,mysiga hålan Vasa med alla fina, trevliga människor, i utbyte mot det här?? Men i och för sig har jag hunnit vara här i cirka 3 timmar, coh ibland har jag en benägenhet att överdramatisera lite. Ett plus är att matbutiker bara ligger ett stenkast härifrån, samt att kyrkan jag kollat in på förhand ligger ännu närmare. Tror jag i alla fall. Ingen vits att gå på upptäcktsfärd ensam ute i mörkret. Det är ett minus. Men på plussidan är att jag köpte tre dvd-filmer för 99 kronor på Coop Konsum. Nu har ja naa ti jäär på kveeldan.
Jag bjuder på två ocensurerade bilder på mitt rum:
