Av ren och skär nostalgi köpte jag bladselleri häromdagen. På andra sidan Atlanten åt jag det nästan dagligen. Det var ganska torftigt med grönsaker där, så trots att jag tyckte det smakade uräckligt åt jag det ändå. Sen en dag när jag och en kompis åkte på utflykt hade hennes mommo packat ner det som mellanmål. Då åt jag upp allt vi hade, och efter det hade jag nästan vant mig vid smaken. Så idag blev det dagens "lunch", tillsammans med en hummus-liknande böndipp och morotsstänger. Hur gott som helst! Bra minnen gör allting lite bättre.