Trendig mat?
Okej, något som jag reagerat på den senaste tiden är dessa arma matttrender hit och dit. Länge har det varit trendigt med långkok, dieter och hemlagat surdegsbröd(iaf enligt svensk media), men årets trend är tydligen att gå emot trenden(?). Man spår i trender och uttalar sig om vad som kommer att bli årets grej. Är det inte de som spår som delvis är skapare av trender? En trend blir oftast onödigt hypad tills folk tröttnar och helt vill ta avstånd från det, trots att det kan handla om något som egentligen alltid borde vara trendigt, eller helt stå utanför trender, för att det är så bra. Varför vill folk följa trender? Att följa en mattrend är statusskapande, man hänger med i utvecklingen osv. Men hallå, varför just med mat? Det är ju ändå mat det handlar om. Alla behöver äta varje dag, man vill äta gott och så vidare. Det finns ju knappt något vardagligare än att äta, och så skall det sen bli en status och kravfylld grej. Finns det inte redan dikterat tillräckligt med krav? En bra sak med mattrender är väl ändå att man kan få ny inspiration om man är intresserad av att prova på nya saker och att det kan medföra ökad medvetenhet angående hälsa och miljö. Skönt att man har en fri vilja att göra som man vill, för trots allt så är det nog inte så många som upplever sig stressade och pressade av alla mattrender. Det här var bara en fundering av en person som ibland i misstag lyckas vara trendig, men som för det mesta lagar det hon själv känner för.
Snipp, snapp, snut.
Ja-a, livet, livet. Det finns så mycket att tänka på, fundera över, välja, prioritera, om-prioritera så ibland blir jag alldeles snurrig. För jag är lite on-off. När jag väl börjar fundera så kommer allt på en gång. Som att jag måste göra allt på en gång. För det känns fel att bara fokusera på en sak i taget. Hur hinner man med allt det andra man skulle måsta komma fram till? Så till sist slutar det med att det inte blir till så mycket och så går jag offline.
I helgen har jag varit i Stockholm. Jag har inte känt mig motiverad alls att göra saker som jag annars alltid skall göra när jag turistar. Strosa omkring och dricka mycket kaffe på olika ställen. Jag har inte ens sett skymten av Sergels torg! Det blir billigare såhär, och inte sämre alls för det. För det är väl ändå helt lyckat att gå på en gratiskonsert med Jonathan Johansson, steka plättar med pannkakskyrkan, och umgås med J.
Ikväll kommer jag hem till Finland. Det blir spännande. Jag är väldigt glad över det. Det firas med att jag börjar med att vikariera i lågstadiet imorgon bitti.
Det har blivit få bilder under hela min Sverigeresa. Men denhär lyckades jag ändå få till.
Countdown
Några dagar återstår här i Växjö. Spenderar tiden med att provpacka rinkkan, träffa Ida, gå på museum, strategisera hur jag skall äta upp all mat jag har kvar och försöka skriva klart min praktikrapport så att jag slipper göra det när jag väl är hemma och har cirka tusen andra saker jag vill göra. Tåget till Stockholm går på fredag morgon!
Such as it is
Befann mig i en för mig jobbig situation idag. Rådfrågade en vän, och han gav mig ett vist svar. Till sist så frågade jag mig hur det kommer sig att något som till en början skänker en så mycket glädje, plötsligt ställer till med en massa problem. Han konstaterade, att så är livet. Och då är det väl med det mesta, sorgligt men sant. Bitterljuv är är den verklighet vi lever i.
Dunk!
Idag köpte jag en Bingolott. En på jobbet spelar varje söndag, och eftersom jag skulle jobba ikväll och ändå titta tänkte jag att jag lika bra kan spela. Annars är det ju hur tråkigt som helst att titta på det. Som alltid då jag har en lott av något slag känns det som att jag skall vinna. Tänk att vinna typ en bil! Men när jag öppnat lotten och kikat igenom listan av vad man kunde vinna, blev jag typ rädd att vinna. Presentkort av olika slag till svenska butiker. Hur skall jag få hem en soffa från Mio till Finland om jag vinner? Tack och lov så vann jag ingen soffa, och inget annat heller.
Lattegrejs
Igår fick jag testa att laga min egen latte på en stor espressomaskin på ett café. Det var svårt, och trots att jag tittat på många latteartfilmer på youtube blev det nog inget fint mönster. Men det var kul ändå! Första gången kan vem som helst misslyckas, även en naturbegåvning.
Oh man is a giddy thing!
Tiden här börjar närma sig ett sådant slut att det är dags att börja fundera över om det är något särskilt jag vill gör eller köpa innan jag hoppar på tåget norröver. Nu när jag nästan räknar dagarna har jag äntligen lyckats få lite nya bekantskaper, men det är nog bättre sent än aldrig med sånt! Var hemma till en tjej som jag träffat i kyrkan och såg på Melodifestivalen i lördags. Kvällen mynnade ut i en passionerad diskussion om församlingen. När jag lyssnade på deras synpunkter om sina egna upplevelser, fick jag än en gång glädjas över det sammanhang jag kommer från. Så viktigt det är med en klar och tydlig vision som hela församlingen vill jobba för. Och ledarskap. Så fundamentalt, men tydligen väldigt knepigt. Men ja, praktiken flyter på, jobbar långskiften både lördag och söndag. På lördag blir det länsdans, kommer att gå vilt till! Har förstått att de mina är ena rackarns partyprissar!
Bäst av allt - våren är här, solsken och + 10 i tre dagar!
Semlefil
Ett kreativt försök att imitera ett fantastiskt bakverk genom att smaksätt fil. Borde ha förstått att det var för bra för att vara sant. Fil är ju surt, därav smaken av en försurnad fastlagsbulle. Inte så likt heller, kunde känna en vag smak av mandelmassa. Så den fick inte godkänt. Men det fanns bara en kartong kvar, så jag var ju tvungen att testa!
Sojalatte
Den största storleksskillnaden jag sett på en stor och en liten latte, då priset skiljde sig med ynka 5 kronor.
With a death grip on this life always transitioning
I helgen var jag till Malmö med J och hälsade på M och A. Vi promenerade massor och fick överdrivet med motion. På lördagen stod scientologer, kommunister och andra grupper på torget och hojtade ut sina budskap. En väldigt mångfacetterad stad. Helgen innehöll många intressanta diskussioner, en godkänd sojalatte, buffe på en asiatisk veganrestaurang, och en gudstjänst i en häftig kyrka. Jag gillade staden, det var en lyckad helg.
Öresundsbron i horisonten
Veganmaten
Nya tag
Efter en ganska intensiv vända till Finland, en utmattande dag i Köpenhamn är jag tillbaka i Växjö. Det var annorlunda att vara hemma. Jag har aldrig förut haft det så att jag bor på ett annat ställe, och sedan bara åker hem och hälsar på, för att sedan åka tillbaka. Då kändes det som att jag faktiskt är borta på riktigt. Det var helt fantastiskt skönt att vara hemma, jag hann med en hel massa saker på kort tid, men jag kände också på flyget på vägen tillbaka att det kändes helt bra att åka tillbaka. Speciellt när jag visste att jag har en ny praktikplats att åka till, annars skulle det ha varit väldigt omotiverat. I Köpenhamn träffade jag en klasskompis som är på praktik där, hon visade mig runt lite, till Ströget och hennes praktikplats. Sedan for jag lite på egen sightseeing bl.a till Christiania. Det var väldigt intressant, helt förfallet område med graffiti och plakat om frihet och sånt. Och marijuana förstås. En joint, 60 dk. Nej tack.
Så idag var jag första dagen på Väderkvarnsbacken, ett boende för sju unga vuxna med utvecklingsstörningar, bl.a downs och Tourettes syndrom. Kände direkt att jag kommer att trivas tusen gånger bättre än på Hagahov. Fastän det kanske inte finns så mycket att göra, så är klienterna i alla fall sociala och pratglada. Så det blir nog bra.
Kaffebataten
Sitter i min lägenhet, som temporärt inte är min lägenhet. Lägenheten såg till en början lite förfallen ut(måste tillägga att den nog ofta sett likadan ut när jag bott där, om inte värre, så jag menar inte att jag är bättre på något vis), och nu blev det plötsligt en reda upp-städa allt hysteri, vilket nog är bra. Men det är lite intressant att se på, när M och K är på rull och far hit och dit. De jobbar bra ihop, verkar förstå varandra. Många frågor om vems och vart kommer upp, och jag är oftast skyldig, konstigt nog. Nu är det ommöblerat i vardagsrummet och grundstädat i köket åtminstone. Jag kan konstatera att jag har blivit lite van att bo själv, men jag ser fram emot att flytta tillbaka hit.
Studiefrustration
Jag känner mig så ostimulerad av mina studier. Känns som att jag går i skolan i 3½ år för att få ett papper, för att sen då jag väl är på en arbetsplats hamna att lära mig allt från början. Eller så hamnar man på ett ställe där man knappt behöver en utbildning, som där jag gör min praktik till exempel! Så just nu sitter jag och funderar på lite nyttigare utbildningar, där studierna leder till ett före och ett efter i ens kunskapsnivå. Men samtidigt så känns det som att jag är genom halvvägs, lika bra att slutföra. Nåväl, vi får se, just nu låter näringslära eller engelska hundratusen gånger bättre.
Boktips
Då jag var senast på biblioteket hade jag lite tidspress och jag var inte ute efter någon specifik bok. Då jag just skulle ge upp fick jag syn på en bok som såg ganska intressant ut, tog och läste lite på baksidan, och där stod något om Petsmo av alla ställen, så jag tänkte att det här kan ju vara intressant. Petsmo var nog inte vad boken egentligen alls handlade om, men den visade sig vara en hit. Boken heter "Lappkungens dotter" och är skriven av Stina Katchadourian. Den handlar om en vanlig familjs upplevelse av krigsåren 1939-45, med extra fokus på Lapplandskriget. Mycket är baserat på föräldrarnas korrespondens sinsemellan och hur författaren själv upplevde dessa år som liten flicka. Samtidigt fick jag en repetition av hissakursen "Finlands historia", som jag fick vitsordet 4 i. En riktigt bra kombination av personliga livsöden och allmän information om hur krigena gick till. Den fick mig att reflektera över kriget på ett sätt jag inte har gjort tidigare. Tänk hur nära i historien det faktiskt är, och hur Finland fick börja om nästan helt från början efteråt, med en massa krigsskadestånd, en massa hemlösa flyktingar, matbrist osv. Man förundras över hur Finland klarade av allt det där, med sin självständighet i behåll. Det är en bok jag starkt kan rekommendera åt vem som helst, lättläst och inte alls långrandig.
