En manad borta

Igar hade vi var forsta danslektion. Langesen jag dansade pa det viset. Gick inte sa bra. Skulle behova en spegel for att se hur jag ser ut, har ju ingen aning. Kan ju se ut hursomhelst medan jag kanner mig varldsbast. Efterat gick jag nolan dieo celeste och heidi till GetGo for att kopa slushies. I morkret pa vagen dit steg jag pa nagot stort och slemmigt. Nar vi kom tillbaka lyste vi med en ficklampa och sag att det var en dod sot liten jordekorre. Min sko hade krossat dess huvud och ackliga saker stack ut. Samma dag som jag sag min forsta levande. Sa sota! Piff och puff.

Kanner mig lite apatisk. Som konstigt, inte som hela tiden utan i vissa situationer. Jesus kanns langt borta men kanske det ar jag? Oberoende var man an ar, ar det alltid upp till en sjalv att komma narmare Jesus. Ingen annan kan gora det at en. Ett aktivt beslut. Blev pamind om det pa nytt idag.

Denna vecka har varit en vecka av uppenbarelser pa lektionerna. En massa bra och nytt. Inte som forra veckan. Hade undervisning om forhallanden idag och trodd det halvt var omojligt men massa nytt och tankevackande.

Denna vecka har vi fatt i uppgift att valsigna en staff och en student pa nagot satt. Har fortfarande student kvar. Any ideas? Hjalpte Brittany att gora frukost igar, amerikanska pannkakor med chocolate chips och blabar. Holl pa att fa panik nar jag bara skjot upp.

Man hanger ganska ofta i luften angande program, helgaktiviteter och outreach har. Inget berattas fore sisa mojliga stund, forandringar sker hela tiden. Vanj dig, sager dom. But I don't mind. Sadant ar YWAM.

Tacksam att jag inte ar en forfoljd kristen som manniskor ar i Sudan, Indonesien och andra stallen. Manniskor far verkligen halla fast vid Jesu loften pa riktigt med vad dom far sta ut med. Man i Sudan torteras for att de skall omvanda sig till islam, laggs pa brinnande kol, men vagrar. Later omojligt men i svagheten ar Guds kraft storst. Vi med vara petitesser, men det finns nog ocksa svara saker har. Odmjukhet ar viktigt. Jag hoppas jag ocksa kommer kunna vara tacksam for lidanden, som Paulus.

Kommentarer
Postat av: mamma

Hurudan dans var det? Vilken musikstil?

Smakade blåbären nå bra :)

Knappast var det du som dödade ekorren , den hade nog dött innan och du råkade stiga på den, så snabba små djur som de är så hade du nog märkt det om den levt då du steg på den...

Idag var det nära för Tindra också, rusa rakt framför en bil... Men som tur var hade bilen låg fart och chauffören snabba reflexer...

Ha det bra!

2009-10-03 @ 10:42:51
Postat av: Ida

Wow. Du kanske kan predik lite for mig. Bra att paminnas, verkligen. Vi med vara petitesser och me myself and I. uuh. Vi tror att vi e bra men nar man kommer bort marker man (jag) att vi e ganska kassa. Tur e ju att de finns nad hela tiden och att man alltid kan forandras. Jag tycker om dig Fia.

2009-10-03 @ 18:13:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback